The end is here.

Gårdagen så sa jag hejdå till folk här. Lotta, jenn, luca. Det var jobbigt nog, dock vet jag att jag kommer träffa lotta och jenn igen, men med luca så tror jag inte inte det, vi pratade och kramades en sista gång, och sen gick jag in och försökte packa igen (som jag redan gjort 3 gånger innan). Och nu ligger jag här i sängen, relaxar innan stressen börjar komma igång igen. Ska fixa tvätten och låta den torka och sen försöka fixa allting här hemma, bland annat packning osv, jag kommer få stora problem på flygplatsen att det blir pinsamt. Jag hoppas det är en glad person jag kommer checka in hos. Kan bara hålla tummarna på att jag får ha två handbagage och en resväska eller två resväskor och ett handbagage. Well, we will see.

Vet inte vad jag ska säga om hur jag tycker just nu om att åka hem? Jag hade jättegärna stannat, men ändå velat åkt hem. Jag vet inte vad jag vill egentligen, men jag tror jag gjort världens största misstag och hoppas jag kan gottgöra mig själv på något sätt. Jag har skaffat mig ett liv här nere, med både vänner, dejter och familjer. Och det kommer bli lika jobbigt att lämna dom så som jag lämnade sverige en dag. Jag vill garanterat komma tillbaka hit. Jag vet i allafall att det här var det bästa jag gjort i hela mitt liv. Och jag har mina föräldrar att tacka. Utan dom hade jag inte varit här, inte den jag blivit idag. Dom är allting man kan önska sig, och det ska bli så otroligt skönt att komma hem och bara vara i famnen på dom. Hjälpa dom så som dom hjälpt mig.

Resan har varit underbar. Jag har träffat många nya vänner från olika länder, jag har festat som en festprisse varje helg, jag har fått extrema erfarenheter av att jobba med barn, att vara en mamma. Jag har haft två underbara familjer att bo med. Jag har upptäckt, tagit foton och andats in ny luft. Jag växt som person till det bättre. Jag har mer självförtroende än innan och jag är förbannat stolt över mig själv. Alla borde göra en sådanhär resa. Det här är det bästa jag gjort och kommer att göra.

Så får ni en chans att åka som aupair, gör det. Tveka inte. Ni kommer garanterat inte ångra er. Australien är varmt att rekomendera. Det finns så mycket svenskar att man känner så sig så pass bekväm med det hela. Svenska affärer och svenska saker. Min dröm var att åka till usa, l.a. Men jag tog det här före, och jag ångrar mig inte en enda minut. Australien är fint, varmt och mycket att se på, alla människor älskar svenskar, och alla märker din accent direkt och du får nya vänner pga det. Jag önskar att tiden inte gick så fort, men i guess it did.

Jag skriver mera senare.


Övervikt var det va?

puss&kram
/ emelie lindqvist.

Taronga zoo, souvernier, good bye, blue montains and a playdate.

Har som sagt inte alls hunnit med att skriva här inne, och jag har heller inte hunnit att sitta vid datorn och internet. Stressar som mest nu, att hinna med att säga hejdå till folk, ta bilder, minnas, njuta, köpa saker, jobba,sola,göra saker jag vill göra. Och som sagt, tiden hinner inte riktigt med och jag har redan ångest över det sämsta valet jag gjort i hela mitt liv. Här kommer det i allafall en sammanfattning utav allt och inget.

Gerald tyckte jag och bill skulle åka ut på upptäcktsfärd till ett ställe, dock orkade vi inte åka hela vägen, för det var krångliga vägar och bill var negativ från första början. Förutom när vi kom till hungry jacks, då blev han nöjd.

I fredags så åkte jag och bill till taronga zoo, vad jag önskar att jag hade tagit med mina föräldrar och bror dit, jag hade glömt hur otroligt fint och kul det är där. Ni hade älskat det. Vi gick runt hela tiden, kollade på djur och andra saker, och hade en toppendag. Hemresan var också rolig och sen fortsatte vi flumma oss hela dagen. Och pågrund av att vi gått så mycket denna dag så kröp jag ner i sängen med hyrda filmer, svenska chips, svensk goucamole och fanta. Och somnade därefter tidigt.

I lördags så började jag min souverniershopping, ingen billig peng där. Men jag tror jag fick ihop allting, både till mig själv och andra. Men när jag satte mig på bussen kom jag på flera som jag glömt bort. (Så förlåt om jag inte ger alla någonting, men att köpa souvernier till en är svårt nog). Och jag tog bussen hem till collaroy för att lämna tillbaka filmerna, packa om väskan och ta nästa buss till frensch forest för att hälsa på gamla familjen och säga ett riktigt hejdå. Försökte ta foton på barnen, men det gick sisådär, men fick några om inte så har jag minst 100 bilder på barnen ändå. Åt pizza och läste godnatt sagor för dom och sen satt och pratade med jenn,eric och mormor. Fick även presenter som gaby förövrigt satt och sa var det var, men som jag inte fattade fören jag såg det. Fick i allafall två bilder, choklad och en kudde som man man viker ihop till ett gosedjur. Aw. Jenn och mormor körde hem mig senare mot kvällen till manly där jag skulle spendera mitt natt hos den andra jenn. Vi nötte film och försökte somna relativt tidigt då vi skulle upp jättetidigt. Kan inte tänka mig att jag faktiskt tragiskt och tråkigt nog aldrig mer komma träffa denna underbara film, om dom inte kommer till sverige eller jag tillbaka hit då, vilket jag tror kommer att göra. Jag ångrar mig att jag inte hälsade på familjen oftare, men jag hade inte den tiden, eller tog kanske inte vara på den tiden, skjöt upp det gång på gång. Men dom få gångerna jag hälsade på så var det urmysigt och jättekul. Gash vad jag kommer sakna denna familj så fruktansvärt mycket. Låt mina barn i framtiden bli precis som dom, gärna se ut som dom också. Jag saknar er redan!

Lördagen gick vi upp tidigt, faktiskt redan vid 6 för att gå ner till wharfen för att bli upphämtade av våran lilla guide, dave. Han var helt klart bäst, han älskade sitt jobb, oavsett vad. Jobbade varje dag och var ifrån sitt hem i flera veckor, han skrattade, hade världens bästa humor och visade oss det bästa man kan visa. Så hela dagen var grym, har inte riktigt koll på vad alla ställen hette, men det kanske jenn kan hjälpa mig med. Vi träffade även två andra svenskar, helsköna. Och när vi åkt runt till alla ställen och gått en heldel (vilket ledde till träningsvärk i vaderna). Så fick vi åka båt=med bar, i 40 minuter till sydney. Då ösregn,åska och blixt började, wiho. Försökte skypa med pappa och mamma, men internet suger denna månad. Så vi gav upp efter 3 eller 4 försöket. Och jag somnade därefter.

Mer kommer senare i samma inlägg.

Och idag fick jag sovmorgon och drog senare till dee why beach med bill för att ha en playdate med lotta och henns söta barn. Vi hade jättekul både i poolen och i havet, och grävde även ner varandra, haha. Och som plus på kanten fick vi nog alla färg på våra (icke bleka kroppar). Och när vi väl kom hem så fixade jag tvätten medans bill spelade playstation. Och nyss har vi ätit mat och jag ska strax gå in och mysa framför en film och därefter sova. Som jag längtat. Imorgon blir det en lugn dag ska åka in till city runt 2 för att lämna av bill och sen är jag fri resten utav dagen och jag tror jag även får sovmorgon men jag går ändå upp tidigt för att sola, hihi. Så kanske spenderar min tid med jenn imorgon och på kvällen kramas jag med luca om han hunnit hem från melbourne. Time to bed!

puss&kram
/ emelie lindqvist.

Jag har världens bästa bror.

Pappa frågade häromnatten om tomten kommit igen? Jag tänkte att han o mamma har säkert skickat någonting igen, och tänkte inte mer på det. Det kommer väl någon dag framöver, då lär jag ju märka det. Idag iallafall så kom det ett mellanstort paket hem till mig. Och jag både skrek och grät av lycka. Ett par sprillans nya hörlurar och en hårdisk, hur underbar kan man bli? Behöve verkligen nya hörlurar och en dessutom en hårdisk. Jag är riktigt duktig på att samla allting på datorn tills den blir så seg och dum att den inte orkar finnas mer. Och jag tror min bror känner mig riktigt bra, med tanke på att han köpte och skickade ner precis det jag ville ha.

Jag är jätteglad över julklapparna.

Min bror är den allra bästa som finns!
Tack, tack och tusen tack!


Tack ännu en gång, jag saknar dig ännu mer nu!